Blogg

Kjol- och rockskydd

Jag fick en fråga över mejlen, faktiskt får jag många frågor från autopedägare vilket är kul, om jag hade ett rockskydd till en 54:a liggandes till salu eller tips som kan leda till ägandet av dylik.

Tyvärr, var mitt svar. Dessa dessutom tingar alldeles för höga priser dessutom när de släpps lösa på t.ex. Tradera, då dess antal hela tiden minskar. Men är du händig kan du göra ett själv.

Efter några ytterligare småfrågor i ämnet inhandlar frågeställaren lödkolv (150W) och tenn samt 2 mm hårddragen rak tråd, svartglödgad, på slöjd-detaljer i Skara. (Länk).

Resultatet ser ju inte fy skam ut heller! 2,5 timma tog det. Har du lödkolv och tenn blir färdigkostnad ca 60:- + frakter.

ATT00001 ATT00002

Tack till Johan H. för inspiration och bilder!

P.S.

Tänk på att det är olika storlek på skyddet för 24″ och 26″-modellerna.

Hjälm eller inte hjälm?

Helmet1Jag skaffade mig en hjälm via eBay.

Likheten med ett äldre vurpollon är stor och medföljande lappar visar att den uppfyller alla provningar som finns och några till. Eller så har den varit med om dessa provningar för jag är inte säker på om den verkligen kan uppfylla dem alla.

Det är dock ingen racerhjälm, men visst ser det bra ut? Kostade, inkl brillor, ca 325:-

Helmet2 Helmet3

Kemisk metall – varför och när?

Jag ser med jämna mellanrum att frågan om kemisk metall dyker upp i olika forum på nätet. Genast kommer en bunt som säger att det är det bästa som finns och sen kommer en hög skeptiker.

Kemisk metall = polyester och fyllnadsmedel.

Låt oss skita i fyllnadsmedlet, det är ointressant och koncentrera oss på bindemedlet polyester.

Det som är intressant vid en lagning är om det som du skall laga med väter ytan som skall lagas. Sen att underlaget är såpass väl rengjort att det klarar av att hålla fast det som du lagar med är underförstått men ofta förbisett. Dvs, om inte den trasiga ytan är väl rengjord kan dess ytdraghållfasthet samställas med stampat jordgolv, och det är väl ingen som skulle få för sig att limma till, eller?

Kan polyester väta underlaget?
Tyvärr, svaret är kemiskt nej. Finns ingenting i molekylens utseende som kan väta till underlaget. Alltså måste vi hoppas på en mekanisk bindning, dvs att det finns grova slipränder som polyestern kan komma ner i och kroka fast.

Är det bra?
Nej. Kommer det in vätska som är vätande, typ oljespetsad bensin, så kommer den att smyga in mellan underlaget och polyestern. Är det vatten så blir resultatet detsamma. Vem har inte lagat hjulhuskanten på bilen med PP Spackel och sett resultatet rämna efter några få år som mest?

Är polyester kemiskt motståndskraftigt mot bensin?
Nja, sådär faktiskt. Vid 20C är det inga större problem, men vid ca 65C så tackar polyestern för sig och tar semester. 65C är nämligen det som kallas polyesterns Tg, värmetålighet. Då har det förvisso redan börjat svaja i molekylen vid ca 60C, men vid 65C har det mesta av hållfastheten gått hem. Så om ”lagningen” kommer att utsättas för temperaturer överstigande 50C, undvik polyester.

Tål polyester vatten?
Detta är en mer kritisk fråga. Egentligen är svaret nej och varför svarar jag så när det står resistent i alla tabeller? Om du har ett bindemedel och det vid konstant vattenvistelse absorberar upp till 10% av sin vikt i vatten och därvid tappar 50% av sin hållfasthet så vill jag inte kalla det vattentåligt. JA, massa båtar gjorda av polyester, helt riktigt. OCH de har ovan nämnda problem, men alla blundar för det.

Sen är det en sak till; polyester ”härdas” med peroxid eller liknande oxidationsmedel. Det är alltså inte samma sorts härdning som en riktig tvåkomponent produkt där två olika molekyler sätts ihop och bildar den slutgiltiga molekylen. Polyester sätter ihop sig utan acceleratorn men det tar väldigt lång tid och blir aningen sämre. Men det jag vill komma till är att mängden som du sätter till är också avgörande till resultatet. Om ditt ögonmått är snett och inte riktigt känner mängden av en knivsudd utan det blir faktiskt en tesked, så härdar det för fort och den mekaniska vidhäftningen uteblir då spacklet fått för hög viskositet och inte kan tränga ner i slipspåren.

I och med den här typen av härdning så blir det en tämligen stor krympning och polyester krymper från alla håll. Dvs, om du häller en deciliter i ett glas så har det krympt och släppt från väggarna när det stelnat. Detta försöker man komma runt genom att tillsätta höga halter av fyllnadsmedel, men helt kan krympen inte bortses ifrån. Vilket gör att det finns spänningar i den redan ack så sköra vidhäftningen till underlaget.

Och slutligen alla som nu visst har gjort en lagning för tjugo år sedan som faktiskt håller än: var glad & tacksam. En Toy hade troligen också funkat.

Så svaret på Kemisk metall – varför och när, det får bli aldrig.

Masstillverkning

Då så, då finns det form till sadel och verktygslåda. Nu är det bara den stora utmaningen kvar: Kåporna. Dom är svårare då det är vinklar åt alla möjliga och omöjliga håll, men det skall nog lösas.

Skrap

Har haft en irriterande skrapljud på NV5an, men nu begriper jag ju vad det är. En av spolarna ligger lite för långt ut och hugger i svänghjulet. Så fort projektet är klart skall NV5an in på operationsbordet igen.

Bränsle

Alkylatbensin är fina fisken för Autopeden. Går mycket bättre och renare. Dock kvarstår problemet med att den vill gå på rast efter 15 minuter.

NV5:an fick åka till jobbet

Då bil saknades tog jag beslutet att testa NV5:an ordentligt. 2,5 mil är det mellan hemmat och jobbet. Gick utmärkt i 15 minuter, sen stendöd i 10 minuter, sen blev det åka i 12 minuter och stendöd i 15 minuter och sen sista biten in i mål via enpetaremaskin.

Många funderingar runt vad det kan vara som gör att den dör;

  • Tändspolen – något som sväller
  • Tändstiftet – allmänt fel i dimensioner, fysiska som elektriska
  • Bensinen – förgasas på fel ställe när röret mellan cylindern och gasaren blir för varm
  • Luftrenaren – för tät helt enkelt

Ja, det blir att sakta reda ut detta, men det var en upplevelse att åka. Alla äldre som leende tittade när man kom.

Tog en sväng

Tog en sväng till havet med ung spätta där bak på pakethållaren. Gick fint och alla mopedförbudsskyltar fick lång näsa när vi sonika stängde av motorn och trampade vidare. Annat än dagens fånskootrar och racervidunder.
20120521-205412.jpg

Nu bytte vi adress

Det här var roligare än vad jag hade trott, och också en hobby som jag gillar. Plus att det finns en massa människor ute i världen som gillar Autopeden. Alltså dedikerar jag denna ”blogg” till Nymanbolagets Autoped och tiden från start med NV 5 till precis runt att det blev Crescent. Dvs tidiga 1117 och 1118. Jag kan, men kommer troligen inte, äga dem alla, så all hjälp utifrån med varianter och specifikationer är till hjälp för alla.