Trasig Pallas förgasareEtt inte alltför ovanligt utseende på en Pallas förgasare till en Pilotmotor; klämfästet är kaputt.

Studeras momentarm, infästning och obefintlig tanke bakom det hela kan egna tankar som engångsinfästning lätt komma fram. Metaller som gjuts innehåller allt som oftast luft och runt varje luftbubbla finns det små luftbubblor som blir incitament till sprickor. Har vi dragit åt den klämskruven tillräckligt många gånger kommer den helt enkelt att tacka för sig.

Sen sitter ju ofta förgasare i en ren och fin miljö – inte. Så innan brottet har skett har vi mikrosprickor där olja kan komma in och jobba i lugn och ro. Jobba sig ner i porerna och fylla ut dessa.

Bad en bekant som var kunnig i att svetsa aluminium att laga den. Lite som en utmaning och fresta bulltarmen. Efter flera försök gav han upp, det välde upp olja hela tiden som tjärade och betedde sig. Gasaren som jag fick tillbaka såg inte kul ut.

Ytor för rengörning på Pallas förgasareDå jag jobbar på ett laboratorium med bra analysavdelning, så har jag också tillgång till lösningsmedel som inte direkt finns i fackhandeln. Liten pensel och injektionsspruta så vart det till slut rent i brottytorna. Kan ju nämna att jag satt en timme långt tidigare och med tandläkarverktyg petade bort all *fula ord* polyester som någon försökt limma denna Pallas med tidigare. Jag vet inte hur många gånger jag måste säga det, men polyester är utfyllningsmedel a la make-up – inte lim. Finns inga limmande funktioner hos polyester. Punkt.

Dom röda fälten är viktiga att få rena vad man än tänkt göra. Skitrena. Lösningsmedel för tvättning måste vara aromatiska och gärna dunsta. Nu pratar vi Toluen och Xylen. Bensin kan ju naturligtvis användas också, men inte *fula ord* bensin från macken utan medicinsk bensin eller Alkylatbensin. Inga tillsatser. Fulbensin kan gå bra att köra på, inte använda för extremt bra rengöring.

Grejen är att jag tänkt bygga upp ett nytt tak med epoxi och zinkpulver. Zink bara för att det jag har är väldigt finpudrigt. Den aluminium jag har är mycket grövre. Men aluminiumpulver i puderform går också bra.

Problemlösning med Pallas

Provrör passar som mall på Pallas förgasareDetta med att hitta en mall att bygga på var tillsvidare ett problem, men efter lite rekognosering hittades den perfekt passande mallen; ett provrör.

Fördelen med en glasmall är att den kan behandlas med allehanda olika släppmedel och det blir bra. Ty det är viktigt att denna yta som det skall byggas på har släpp mot epoxin.

Ett VP-rör skulle kunna gå att använda. Dessa finns ju i lite olika dimensioner, men det är viktigt att dessa i så fall inte slipas på utsidan. Behöver de formändras får det göras med hjälp av värme. Slipas det i PVC-röret blir det lätt så att epoxin fäster där.

 

Nästa fundering var att säkra den nya överbryggningen.

Ingjutning av hållare på Pallas förgasareDet är ju inga problem att smeta på något på Pallas förgasaren och voilá klar. Epoxi är ju dessutom ett fantastiskt lim med god vidhäftning till alla metaller. Klyvande krafter är dock något som måste undvikas likt pesten. Klyvande krafter var det som gjorde sönder grundmodellen.

Jag har helt enkelt borrat ner i godset med ett 1 mm borr och vätt upp två kolfiberknippen med epoxi. I mitt fall har jag låtit de stå upp som två antenner, men det finns inget fel i att låta tråden gå från ena sidan till den andra. Tvärtom.

Massan på platsSen är det bara att fylla epoxiblandningen (epoxi+härdare) med metallpulvret tills det blir en riktigt seg och fast gegga.

Jag har här valt att inte ha fäste mot förgasarkroppen. Se det violetta avsnittet några bilder upp. Så som jag tänkt lösa det hela så spelar det ingen roll om det blir vidhäftning där. Tvärtom.
Behöver jag reparera kommer jag nog att slipa upp den ytan och limma mot den också.

Tänk på att aluminium oxiderar på 0,01 sekund. En idé är att använda våtslippapper som doppas i epoxi (inkl härdare). Då läggs primer på direkt på den just slipade ytan.

Härdat och klart framifrånNu lät jag den härda några dagar i rumstemperatur. Värmde lite försiktigt med värmepistol och drog ut glasröret. Då epoxin jag valt bör värmehärdas gjorde jag så. Värmetåligheten på lagningen ligger runt 100°C.
Slipning därefter med Dremmel till önskat utseende.

Härdat och klart från sidan

Slutligen

Borrning av hål i Pallas förgasareOm originalröret finns kvar så är det bra. Annars går det att göra nytt i lämpligt bensintåligt och isolerande material. Jag har tänkt använda oringar som tätning och luften som blir mellan som isolering.

I epoximassan borras först ett litet hål som används som styrhål, därefter lämpligt borr passande önskad M-gänga. Jag har valt en M5 insex och till det skall det normalt vara 4,2 mm borr. Jag borrade med 4 mm, slipade lite, värmde skruven ordentligt och skruvade in den i plasten och lät svalna.

 

Operativ Pallas förgasareSlutresultatet – operativ Pallas

Ja, som synes en ordentlig skruv som kommer att hjälpa till att hålla fast Paja…Pallasen i insugsröret. Får vi se hur länge detta kan tänkas hålla.

Förmaningar

Om ytorna som skall limmas inte är 100% rena, blir inte limfogen 100% heller. All tålamod som läggs ner här fås tillbaka med resultatet.

Epoxi skall inte hanteras med nakna fingrar. Risk för allergi. Ansiktsmask behövs inte.

Aromatiska lösningsmedel löser fett på fingrar och lagras i hjärnan. Se till att ha bra ventilation.

Här finns en bra sammanfattning när det gäller epoxiarbete. (och andra tvåkomponenta saker)

Använt material

Zinkpulver. Pudermalt.
Kolfibertråd. Går säkert bra med glasfiber också.
NM Laminering 625 med NM Härdare 625 M. Det går bra med annan också. Fast helst inte no-name-brand som t.ex. Biltemas. Dess värmetålighet kan vara låg.